Knappast någon annan sporthoj är en lika bra blandning av ursinne och precision. Kawasaki ZX-10 R är en underbar hoj, men kräver respekt. En motorcykel med antisociala övertoner, ensidigt riktad mot den kundkrets som medvetet väljer motorcyklar som är övermotoriserade för alla praktiska behov. Kawasaki gjorde ett synnerligen grundligt och genomtänkt arbete när de planerade och byggde den modell som skulle hjälpa tillverkaren att återupprätta sin trovärdighet i Superbike-segmentet. Kawasaki ZX-10 R har faktiskt likheter med de klassiker som för fyrtio år sedan etablerade märket som tillverkare av högprestandamotorcyklar: Z1 och Mach III 500. Det tidlösa konceptet är förstås att kombinera hög effekt med låg vikt, men till skillnad från den trecylindriga tvåtaktaren från 1969, har ZX-10R ett synnerligen välbyggt chassi som gott och väl kan härbärgera den märgfulla effekten. Ramen tar den okonventionella vägen över istället för, den vanliga, runt cylinderraden, vilket ger föraren den ovanliga upplevelsen att sitta på ett relativt smalt fartmonster med radfyramotor. Första årsmodellen kom 2004 och drevs av en 998-kubiks radfyra som uppgavs ge 175 hästkrafter vid 11 700 varv och förmedlade så mycket skräckblandad förtjusning att några uppgraderingar inte ansågs nödvändiga förrän 2008. Då var förändringarna å andra sidan desto fler och i många avseenden faktiskt en återgång till årsmodell 2004, eftersom årsmodell 2006–07 hade förirrat sig i en japansk följa-John-lek som såg tillkomsten av två enorma (och tunga) ljuddämpare under sätet och diverse andra estetiska krumsprång. Från årsmodell 2008 är den uppgivna effekten 188 hästkrafter, men enligt Kawasaki hela 200 i hög fart, när luftburken trycksätts maximalt. Den uppmätta effekten är dock 165 hästkrafter på bakhjulet, vilket är tillräckligt för att utan dramatik låta framhjulet stiga till väders i tresiffriga hastigheter. Etiskt oförsvarbart, men inte desto mindre underbart. ZX-10 R en krävande, men fantastiskt inspirerande och effektiv banhoj och inte utan anledning vann Jonathan Rea Superbike-VM sex år i rad med just en Kawasaki ZX-10 R. Men den är också en motorcykel som kräver att du respekterar gashandtaget; i utgången ur snäva kurvor kan en ovan eller okänslig förare bli bryskt tillrättavisad och efterspelet bli både dyrt och smärtsamt. För att vara en tusenkubikare är Kawasakin oerhört lättstyrd. Kursändringar genom esskombinationer och chikaner genomförs utan den fysiska insats som motorcyklar i den här klassen annars kan kräva. Lika lätt är det att räta upp under djupa nedlägg för att korrigera spåret. De diminutiva måtten bidrar till upplevelsen att behärska motorcykeln, trots den överdådiga effekten. ZX-10 R har en slirkoppling som fungerar riktigt bra och räddar dig från bakhjulssladd om du växlar ner för bryskt. Förvånande nog fanns ingen styrdämpare originalmonterad 2004–07 och styret rör sig en del under hård acceleration, även efter 2008 när en justerbar Öhlinsstyrdämpare originalmonterades vid den övre gaffelkronan. Innan 2008 års version är motorns effektregister relativt aggressivt, vilket kan uppfattas som både härligt och besvärande. 2008 och framåt levereras effekten mycket linjärt. Den som vill åt de första årsmodellernas hetlevrade beteende rekommenderas att montera ett mindre framdrev. Samtliga exemplar av 2004 års modell återkallades för byte av framfälg, kontrollera att detta är gjort. Kawasaki ZX-10 R har annars inga kända modelltypiska tillverkningsfel som det finns anledning att varna för. Motorljudet har inte mycket gemensamt med det mjuka spinnande som vi förknippar med andra japanska tillverkare; det låter rått och det är okej.Kontrollera om det aktuella exemplaret är en tidigare tävlingshoj, vilket innebär att den ska vara billigare än en som bara har rullat på landsväg. En intensiv motorcykelupplevelse för omdömesgilla förare.
Plus: Lätt att bli kär i motorn. Liten och lättmanövrerad. Snygg instrumentering. Härligt bett i bromsarnas.
Minus: Obekväm och opraktisk i stadstrafik. Kan uppfattas som övermotoriserad.
Motortyp: Fyrcylindrig radmotor, 4-takt, vätskekyld, 4 vent/cyl, DOHC. Cylindervolym: 998 cm³. Borrning/slag: 76/55 mm. Kompression: 12,7:1. Effekt: 184 hk/11 700 rpm. Vridmoment: 115 Nm/9 500 rpm. Bränslesystem: Insprutning med 43 mm spjällhus. Koppling: Våt, flerskivig. Antal växlar: 6. Drivning: Kedja. Ram: Aluminium. Hjulbas: 1 385 mm. Sadelhöjd: 825 mm. Broms fram: Två skivor, 300 mm, fyrkolvsok. Broms bak: Enkel skiva, 220 mm, enkolvsok. Däck fram: 120/70 – 17. Däck bak: 190/50 – 17. Vikt utan bränsle: 170 kg. Bränslekapacitet: 17 liter.
Yamaha R1
Den givna konkurrenten för ZX-10 R, men de två är tillräckligt olika för att inte stöta sig med varandra. Yamahan är mindre bra på bana, men också mindre ansträngande på landsväg. Mjukare i både motor och chassi, men på ett bra sätt.
Motortyp: Fyrcylindrig radmotor, 4-takt, vätskekyld, 4 vent/cyl, DOHC. Cylindervolym: 998 cm³. Borrning/slag: 77/53,6 mm. Kompression: 12,1:1. Effekt: 171 hk/12 500 rpm. Vridmoment: 107 Nm/10 500 rpm. Bränslesystem: Insprutning med 45 mm spjällhus. Koppling: Våt, flerskivig. Antal växlar: 6. Drivning: Kedja. Ram: Aluminium. Hjulbas: 1 395 mm. Sadelhöjd: 833 mm. Broms fram: Två skivor, 320 mm, fyrkolvsok. Broms bak: Enkel skiva, 220 mm, enkolvsok. Däck fram: 120/70 – 17. Däck bak: 190/50 – 17. Vikt utan bränsle: 172 kg. Bränslekapacitet: 18 liter.
Ducati 1098
Vore valet för den som inte tror att Kawasakin är en tillräcklig utmaning. Köttig effekt och mustigt vrid som knappast får någon att fråga efter mer. Ytterligare intensiv körupplevelse och vardagspraktiskt skämt. Blev 1198 till årsmodell 2009.
Motortyp: Tvåcylindrig vinkelmotor, 4-takt, vätskekyld, 4 vent/cyl, DOHC. Cylindervolym: 1 099 cm³. Borrning/slag: 104/64,7 mm. Kompression: 12,5:1. Effekt: 160 hk/9 750 rpm. Vridmoment: 122,4 Nm/8 000 rpm. Bränslesystem: Insprutning med ovala spjällhus. Koppling: Våt, flerskivig. Antal växlar: 6. Drivning: Kedja. Stålrör. Hjulbas: 1 430 mm. Sadelhöjd: 840 mm. Broms fram: Två skivor, 330 mm, fyrkolvsok. Broms bak: Enkel skiva, 245 mm, tvåkolvsok. Däck fram: 120/70 – 17. Däck bak: 190/55 – 17. Vikt utan bränsle: 172 kg. Bränslekapacitet: 15,5 liter.
Kawasaki ZX-6 R
Delar det härligt intensiva personlighetsdraget med ZX-10 R, men är mindre bångstyrig och troligen både roligare och snabbare på bandagarna. Billigare i drift dessutom. Sikta på årsmodell 2003 och framåt.
Motortyp: Fyrcylindrig radmotor, 4-takt, vätskekyld, 4 vent/cyl, DOHC. Cylindervolym: 636 cm³. Borrning/slag: 68,9/43,8 mm. Kompression: 13,9:1. Effekt: 130,5 hk/14 000 rpm. Vridmoment: 70,5 Nm/11 500 rpm. Bränslesystem: Insprutning med 38 mm spjällhus (Keihin). Koppling: Våt, flerskivig. Antal växlar: 6. Drivning: Kedja. Ram: Aluminium. Hjulbas: 1 405 mm. Sadelhöjd: 820 mm. Broms fram: Två skivor, 300 mm, fyrkolvsok. Broms bak: Enkel skiva, 210 mm, enkolvsok. Däck fram: 120/65 – 17. Däck bak: 180/55 – 17. Vikt utan bränsle: 164 kg. Bränslekapacitet: 17 liter.
