Honda CB 1300 F är en sofistikerad blandning av massiv kraft, högsta finish och 1980-talsdesign. Står sig den höga kvaliteten i andra hand? Tio år efter originalet kom den retrodesignade replikan av Honda CB 900 F: CB 1000 Big-1. Vattenkyld radfyra, vaggram i stålrör, massiv och kraftfull design. Modellen ersattes i Japan till säsongen 1998 när Honda avtäckte CB 1300 Super Four. Uppdaterad, men till utseendet mycket snarlik CB 1000 och med motor från Honda X4 – en modell från 1997 som var ämnad att utmana Yamaha V-Max. Honda X4 hade en vattenkyld cylinderrad full av kylflänsar som huserade 1 284 kubik. 2003 kom så Honda CB 1300 F. Förutom cylindervolymen från X4 var allt nytt. 20 kilo lägre vikt framför allt genom en sju kilo lättare ram och åtta kilo lättare motor. Förgasarna från X4-motorn hade ersatts med insprutning och avancerad motorstyrning. Topplocket hade blivit kraftigt omarbetat. En variabel ventil i avgassystemet öppnar och stänger beroende på varvtal och syftar till att optimera effektregistret. Det är svårt att inte gilla Honda CB 1300 F. Från den bekväma sadeln infinner sig snabbt känslan av att sitta på en ovanligt väl ihopskruvad och förfinad motorcykel. Solid. Motorn hummar dovt och låter precis så stark som den i själva verket är. Det är inga problem att starta på trean och att köra runt stan på högsta växeln (femman). Och att se varvräknarnålen peka mot 1 500 varv resulterar ingalunda i elaka vibrationer eller hackningar.
Styret går att flytta 20 millimeter närmare föraren genom att styröverfallen på den övre gaffelkronan vrids 180 grader. Fjädringen är en väl avvägd kompromiss mellan komfort och funktion som fungerar mycket bra så länge föraren inte börjar pressa chassit, då känns Hondan mjuk och oprecis. Även tyngre förare och par som kör med packning behöver göra något åt fjädringen för att känna sig helt nöjda. Bak är fjäderförspänningen justerbar i fem lägen. Instrumenteringen utgörs av två stora och mycket tydliga runda mätare. Innan 2003 hyser den ena dubbla trippmätare, visning av räckvidd vid återstående bränsle, har stoppur och en kalender med påminnelsefunktion för födelsedagar! Känslan i broms- och kopplingsgrepp är superb (bromsoken kommer från CBR 900 RR) och gör det lätt att njuta av motorns kärnreaktorlika effektutveckling.
Från årsmodell 2007 har CB 1300 F originalmonterade ABS-bromsar. 2005 gjordes en del uppdateringar. Motorn fick tunnare sidokåpor som gjorde motorn 10 millimeter smalare på varje sida, vilket innebar att det blev lättare att nå marken med fotsulorna. Insprutningen och tändningen justerades för att förbättra responsen i gashandtaget. Samma år som Honda presenterade CB 1300 F anmälde man sig till Suzuka 8-timmars och rullade fram en oerhört seriöst racepreparerad CB 1300 F som man kallade Type R och som körde i mål på 30:e plats av totalt 80 ekipage. Överväg alltså att göra om din CB 1300 F till banhoj och roa dig med att se alla förvånade miner när du bromsar dig förbi ett helt koppel Ninja och GSX-R in i Trösen. En praktisk grej är tolv liters förvaringsutrymme under sätet och sex krokar att fästa remmar med. Honda har en lägre sadel som originaltillbehör. Artikelnumret är OSK-ZX-MEJ12 och sadeln sänker sitthöjden med 30 millimeter och är dessutom 15 millimeter smalare, vilket gör det avsevärt lättare att få ner fotsulorna i asfalten.
Honda CB 1300 F är ett bra exempel på hur svårt det ofta är att hitta tekniska missar på den japanska tillverkarens modeller. Det ger en påtaglig känsla av förfining och hög kvalitet att köra och hantera CB 1300 F och det är inget falskt intryck. Men faktum är att Honda gick ut med en återkallelse i juni 2003 avseende 1833 exemplar tillverkade samma år. Felet avsåg dragning av kabelhärvan som kunde resultera i att motorn stannade eller att bromsljuset slutade fungera. Ovanliga däckdimensioner originalmonterade, som går att ersätta med de betydligt mer lättillgängliga 120-bredd fram och 55-profil bak.
Plus: Massor av kraft vid alla varvtal. Härlig funktion och känsla i reglagen. Bekväm.
Minus: Inte fjäderlätt. Kan kännas klumpig i trånga miljöer.
Motortyp: Fyrcylindrig radmotor, 4-takt, vätskekyld, 4 vent/cyl, DOHC. Cylindervolym: 1 284 cm³. Effekt: 116 hk/7 500 rpm. Vridmoment: 117 Nm/6 000 rpm. Kompression: 9,6:1. Borrning/slaglängd: 78,0 x 67,2 mm. Bränslesystem: Insprutning med 36 mm spjällhus. Koppling: Våt, flerskivig. Antal växlar: 5. Drivning: Kedja. Ram: Stålrör. Hjulbas: 1 545 mm. Sadelhöjd: 790 mm. Broms fram: Två skivor, 310 mm, fyrkolvsok. Broms bak: Enkel skiva, 256 mm, enkolvsok. Däck fram: 130/70 – 17. Däck bak: 190/60 – 17. Vikt utan bränsle: 234 kg. Bränslekapacitet: 21 liter.
Kawasaki ZRX 1200
Den underbart formade svingarmen av aluminiumrör är inte blott skådebröd: Kawasakin är vassare längs kurviga vägar än de andra. Här med liten toppkåpa för att efterlikna den hoj som Eddie Lawson tävlade med i AMA Superbike 1980–82.
Suzuki GSX 1400
Med en motor som är lätt att höja till skyarna. Vridmoment och effektregister befinner sig på en högre nivå än konkurrenterna. Däremot är vikten påtaglig och att bromsa och svänga kräver en hel del målmedvetenhet.
Yamaha XJR 1300
Har den ovanliga – kanske rentav unika – kombinationen luftkylning och insprutning. Trots de gula fjädrarna är fjädringen inte lika sofistikerad som Hondans, men designen är mer 1980-talsautentisk. Finns i cool SP-version med Kenny Roberts-detaljer.
