En italiensk mellanklassare med vältrimmad yta, men ett rått och köttigt innandöme. Ducati Monster 695 är ett medvetet val. Redan 1993 lanserade Ducati den modell som sedan dess har varit den italienska tillverkarens utan jämförelse största försäljningssuccé – Monster. Den ursprungliga modellens motor var på 904 kubik och efter några år fick den sällskap i modellprogrammet av Monster 600 som utveklades till Monster 620. Som årsmodell 2007 lanserades så den sista uppdateringen av Ducati Monster i mellanklassformat och med den ursprungliga designen från 1993: Monster 695. Mellanklassversionen av legendariska Ducati Monster har alltid varit en mycket populär motorcykel bland förstgångsköpare och det är lätt att förstå varför. Den är dödligt snygg, mullrar underbart, är rolig och lätt att köra och med Ducatimått är den ett fynd. Motorn är luftkyld och har desmodromiskt styrda ventiler (tvångsstyrda, saknar ventilfjädrar) som behöver justeras med avsevärt tätare intervaller än dito japanska. De enkla kamaxlarna snurrar med hjälp av remmar som ska bytas ut vartannat år.
En svaghet med Ducati Monster 695 jämfört med tidigare versioner är att dess lambdasond (vilket Monster 620 saknar) orsakar en del exemplar att gå ojämnt och misstända vid acceleration under 4 000 varv. Orsaken sägs vara hur lambdasonden och processorn arbetar ihop för att klara avgaskraven enligt Euro 3. Resultatet blir en alltför mager luft- och bränsleblandning vid vissa varvtal och du ska därför provköra det exemplar som du är intresserad av ordentligt och testa att accelerera från 3 000 varv och se vad som händer. Något annat att se upp med är att motorkåpornas snygga svarta lackering kan smälta på en del exemplar. Jämfört med Monster 620 går 695-motorn varmare och en originalmonterad oljekylare hade inte skadat.
Till fördelarna med motorn hör att den har lite mer kraft än sin föregångare. Insugsventilerna växte med 2 millimeter, avgasventilerna med 3 millimeter. Slaget minskade med 4,3 millimeter, men borrningen ökade med 8 millimeter. Resultatet var 77 kubik större cylindervolym, 10 nya angivna hästkrafter och nästan lika många nya Newtonmeter. När den lanserades hade motorn i Monster 695 flest hästkrafter per kubikcentimeter av alla luftkylda Ducatimotorer. I praktiken är Monster 695 marginellt snabbare än 620, men mer lättkörd eftersom den drar mer villigt och med större flexibilitet. Både från rödjus och vid omkörningar krävs en nättare insats från föraren. Acceleration på högsta växeln är tydligt snabbare jämfört med effektmässigt likvärdiga Suzuki SV 650. Ducatins utväxling och vridmoment gör att den är överraskande snabb i omkörningssituationer i hastigheter mellan 60–160 km/h. Därmed är den något av en sleeper längs kurviga mc-vägar.
Om du är van vid japanska motorcyklar, blir den första tiden med Monster 695 en stor omställning. Den gör samma saker och kan göra dem lika bra, men föraren måste vara tydligare mot chassi och motor och vänja sig vid fast fjädring och en ständigt närvarande motor. Den vibrerar, låter och lever om. Däremot har Monster 695 inte den rasslande torrkoppling som en del av de större versionerna är utrustade med. Från och med årsmodell 2008 ersattes Monster 695 av den nyare Monster 696. Som med alla motorcyklar, men speciellt med Ducati, är det viktigt att serviceboken är tydligt ifylld och att stämplar för service finns på avsedd plats. Kamremmar och ventiler är det viktiga. Se upp med lambdasondsproblemet: att accelerera från 3000 varv och uppåt ska inte orsaka ryck och tvekan i motorn. Prova innan du köper! Om du är petig med estetiken ska du också kolla in att färgen på motorkåporna inte har smält. Välj om möjligt ett exemplar med fint mullrande ljudddämpare.
Plus: Muller, motor och magi. Liten och lätt. Tillräckligt stark för både nöje och nytta. Låg sitthöjd.
Minus: Inte den mest sofistikerade. Kamremmar och ventiler kräver relativt mycket service.
Motortyp: Tvåcylindrig vinkelmotor, 4-takt, luftkyld, 2 vent/cyl, DOHC. Cylindervolym: 695 cm³. Borrning/slag: 88/57,2 mm. Kompression: 10,5:1. Effekt: 73 hk/8 500 rpm. Vridmoment: 61 Nm/6 200 rpm. Bränslesystem: Insprutning med 45 mm spjällhus. Koppling: Våt, flerskivig. Antal växlar: 6. Drivning: Kedja. Ram: Stålrör. Hjulbas: 1 440 mm. Sadelhöjd: 770 mm. Broms fram: Två skivor, 320 mm, tvåkolvsok. Broms bak: Enkel skiva, 245 mm, tvåkolvsok. Däck fram: 120/60 – 17. Däck bak: 160/60 – 17. Vikt utan bränsle: 168 kg. Bränslekapacitet: 14 liter.
KTM Duke 690
Också en europeisk motorcykel som i första hand är byggd för att vara underhållande för sin ägare. Nästan lika stark motor som Monster 695, men med en vattenkyld cylinder på 654 kubik. Chassit klarar mer offensiv körning än Ducatin. Sedan årsmodell 2008 lagom förfinad och lättkörd.
Moto Guzzi V7
Skruvas ihop i Mandello del Lario vid Comosjön 28 mil från Ducatifabriken i Bologna. Även V7 är luftkyld, tvåcylindrig och har ett stort mekaniskt hjärta. Kom i detta nygamla utförande till säsongen 2009 enligt förlaga från 1970-talet och har färre hästkrafter men minst lika mycket charm som Ducatin. Kardandrivning och trådekrar.
Kawasakin ER-6
Det enda japanska alternativet som presenteras här är tveklöst för dig som inte har nerver eller kunskap att hantera de driftstopp som europeiska motorcyklar utan tvivel kan orsaka. Men du vill ha en motorcykel som är rolig att köra och det är Kawasakin. Lider däremot brist på mekanisk närvaro och utstrålning, ifall det är vad du söker.
