Föreställ dig en tysk kollega som är oerhört allmänbildad och vill göra allt på rätt sätt, men som du ganska lätt kan locka med på dåligheter. Motorcyklar från BMW var länge synonymt med tvåcylindriga luftkylda boxermotorer och turbinvinande längsmonterade radmotorer på tre eller fyra cylindrar. Det var därför realtivt oväntat när Bayerische Motoren Werke på hösten 1993 visade en encylindrig blandning av grus- och landsvägshoj: BMW F 650 GS. Motorn hade tillverkats av österrikiska Rotax enligt önskemål och specifikation från BMW och såldes oförändrad under fyra säsonger, uppdaterades 1997 och gjordes om grundligt till årsmodell 2001. Det är den senare modellen som vi inriktar oss på här. Den nya modellen fick ett betydligt mindre markerat framparti med lägre kåpglas för att bättre falla den nya urbana målgrupp som man hade identifierat i smaken. Bränsletanken flyttades till utrymmet under sätet och gav plats åt luftfilter, oljebehållare och batteri. Vidare sågs motorn över och konverterades för bränsleinsprutning och fick ett tändstift istället för två. De svenska modellerna såldes med både ABS-bromsar och värmehandtag originalmonterat. Ett känt problem på årsmodell 2001–03 är att vissa exempar, BMW har uppskattat det till vart sjätte, tenderar att gå ojämnt mellan 3500–4000 varv och ibland stanna. Det här har att göra med insprutningen och går att fixa, men om du märker att den hoj som du är spekulant på beter sig såhär: avstå och leta efter ett annat exemplar. En ny uppgradering kom till årsmodell 2004. Dubbla tändstift, snabbare processor och annan mjukvara för bränsleinsprutningen som fixade de tidigare problemen. Instrumenteringen fick nytt utseende och kopplingshandtaget blev justerbart. I sadeln på F 650 GS finner föraren sig snabbt till rätta. Sitthöjden är förhållandevis låg och de flesta har inga problem att få ner hela fotsulorna i asfalten. Ergonomin är omsorgsfullt genomtänkt och som en belöning för att du valt just F 650 GS slipper du de migränframkallande blinkersreglagen från de större BMW-modellerna som stängs av och på med båda händernas tummar. Händerna hamnar relativt högt upp i förhållande till sätet och de flesta upplever detta som i längden bekvämt. Den enkla bromsskivan kläms av ett ok från Brembo och dess verkan och känsla är klart godkänd. ABS-funktionen är inte lika sofistikerad som systemen nuförtiden, men ändå en klar tillgång som gör att du inte låser framhjulet på regnvåt asfalt, vilket brukar vara ett säkert sätt att gå omkull. Skulle du ändå inte gilla ABS så går den att koppla ur. Gaffeln är mjukt satt och går inte att justera. En nackdel om du kör mycket aktivt, men för det mesta bekvämt och funktionellt. Fjädringen bak är också mjuk men där går fjäderförspänningen lätt att justera med en ratt. Den mer terränganpassade versionen av F 650 GS har tillägget Dakar och är utrustad med 21-tums framhjul, grusdäck, högre kåpglas, handtagsskydd, längre fjädringsväg, fyra centimeter högre markfrigång, tjockare och högre säte samt fler skyddande plastpaneler. En utmärk källa för information och råd om allt som rör BMW F 650 GS är det amerikanska forumet på f650.com. En del förvirring uppstod i modellprogrammet när BMW till 2008 ersatte F 650 GS med en motorcykel som hade en ny tvåcylindrig och större motor, men behöll samma modellbeteckning. Hösten 2010 visades den verkliga ersättaren, som hade stora tekniska och estetiska likheter med ursprungliga F 650 GS, som då fick beteckningen G 650 GS.
Plus: Väldigt problemfri och mångsidig. Motorn vibrerar ytterst lite för att vara en stånka. Pigg och bekväm.
Minus: Körställningen passar inte alla och känslan mellan styre och framhjul kräver en del tillvänjning.
Motortyp: Encylindrig, 4-takt, vätskekyld, 4 vent/cyl, DOHC. Cylindervolym: 652 cm³. Borrning/slag: 100/83 mm. Effekt: 50 hk/5 200 rpm. Vridmoment: 60 Nm/5 000 rpm. Koppling: Våt, flerskivig. Hjulbas: 1 526 mm. Sadelhöjd: 780 mm. Vikt utan bränsle: 190 kg. Bränslekapacitet: 17 liter.
Honda Transalp
Har som BMW kompromissen 19-tumsfälg fram och är en lika ambivalent som mångsidig vardagshoj. Eller semesterhoj. Eller grushoj. Bekväm och med en mycket mjukt trummande tvåcylindrig vinkelmotor med sex ventiler.
Suzuki V-Strom 650
Rullar på 17-tumsfälgar vilket gör den strikt anpassad för asfalt och där är den en suverän och testvinnande glädjespridare med små ekonomiska anspråk. Fjädring och bromsar tål forcerad körning längs kurviga (helst asfalterade) vägar.
Yamaha XT 660 R
Är som BMW encylindrig, vätskekyld och har insprutning, men känns inte lika sofistikerad att köra. Vibrerar en del. Däremot är tillförlitligheten hög och framhjulet på 21 tum gör att den med rätt däck passar fint på grusvägar.
